Aprilshasthund

Då är vi på väg hemåt igen.... Nu gör vi ett nytt försök. Vill att hon skall gå från Ferdinand till Popcorn 

Lätt som en plätt att lasta nu iallafall👍

Vilken bergochdalbana det har varit !!!! 

I onsdags hade jag Distriktaren ute igen på kvällen. 

Bora-Bora var pigg och mådde mycket bättre när hon kom hem från Slöinge på måndagkväll. 

På tisd när jag tog ut dem för oromenix la hon svansen på ryggen och for iväg i passage som värsta araben. 

Men redan på kvällen var jag fundersam då hon verkade kissa lite för ofta. På onsdag var hon inte alls lika pigg när hon kom ut och kissandet ökade på. Hon verkade vara irriterad eller ha ont baktill och viftade med svansen.

Distriktaren hade svårt att säga vad det var såklart men hon fick kramplösande ifall det var kolik. Han tog även nya blodprover för att se om värdena ändrats. 

Jag kunde inte heller se att hon legat ner och det oroade mig.

Jag var kvar i stallet fram till efter midnatt, då la hon sig ner och jag lämnade henne så hon fick sova ifred. 

Nästa morgon åkte vi ner till kliniken igen. 

Hon hade nu höjda värden igen och de fick bli kvar. 

Men de kunde inte bli kloka på vad det var, troligtvis inget som hade med bölden att göra?

Men hon var väldigt dålig och jag fick lämna dem där...

Hemskt ledsen och orolig såklart.

Hon fick dropp och kraftiga mediciner igen.

Hemma hade hon bara fått Hippotrim och det verkade som att det var för klent.

Ganska snabbt slutade kissandet. Såsmåningom fick de ner febern och värdena blev bättre. Men allmäntillståndet var sämre och det visste de inte varför.

Det var ibland svårt för dem att avgöra om hon bara var cool eller om hon var dämpad. Hon är ju extremt social och orädd och då menar jag verkligen extremt! 

På lördag åkte jag ner igen för att titta till dem. Hon såg mycket piggare ut i boxen. Jag tog ut dem på gårdsplan för att se hur hon betedde sig. De var glada såklart för att komma ut och fick beta lite gräs. B-B var superpigg och sköt iväg som en raket🚀 Äntligen lite wild and crazy👍 

Här står de i sin mysiga! box på kliniken. 

Jaha, då var vi tillbaks här igen då. Nya frågor - nya prover....

Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Så är det väl kanske ofta? ... Barbie och Bingo fick komma hem efter några härliga månader på bete. Tanken var att Bingo skulle på Fölvisning men framförallt jag skulle äntligen få börja rida Barbie igen. Men så blev det inte alls. Bingo var lite småhalt,  hon gick inte alltid helt rent. Jag klurade på vad det kunde vara, tyckte att det satt högt upp. Men hon var inte alltid halt och mest i skritt, så det var klurigt. Ingen svullnad eller värme och inget sår. Inte heller någon feber.

 Anders fick komma ut för att se om det kunde vara en hovböld, men fötterna var superfina så det var det inte. 

Sen hittar jag en stor svullnad uppe i ljumsken !!!  Ringer Distriktaren som kommer ut. Han har egentligen ingen aning om vad det kan vara. Kan det vara ett huggormsbett? Eller kanske ett ljumskbråck ? Nu har hon fått feber och svullnaden är ännu större. Han tar ett blodprov som visar på infektion. Hon får penicillin av vet och en femdagars kur utskriven. Men det känns inte bra, vi vet ju inte vad det är. Så jag ringer till Slöinge och får en tid där. Hon ultraljuds och de ser en böld i ljumsken. Hon vill operera henne omgående.Hon tar även ett utstryk som analyseras och de ser spår av en livsfarlig bakterie. Smått chockad och med tårarna rinnandes lämnar jag mina juveler för operation. Det går några riktigt långsamma timmar innan de hör av sig igen. Det var en varböld som de fick öppna och tömma. Det kom 2-3 LITER var !!! Inte undra på att lilla dockan varit låg. Detta är onsdag och tidigast på måndag kan vi få svaret på baktprovet. En sån fruktansvärd väntan. Jag vet ju faktiskt inte om hon kommer att överleva. Jag frågar vet rakt ut vad jag kan befara och hon säger att hon kanske kan stryka med. Usch, jag bara gråter av oro. På fredag hälsar jag på dem. Bingo är så tagen, ligger ner när jag kommer utan att resa sig och jag lägger mig hos henne. Där ligger vi...

Sen bestämmer jag mig för att om hon har den bakterien borde hon inte leva längre. På sönd när jag kommer dit är det en helt annan häst jag möter, pigg, glad och verkar inte längre ha ont. Vilken känsla❤️  På måndagen får vi provsvaret och det är Inte !!! det som hon  befarat. Allt ser mycket bätter ut och jag får hämta hem dem. Jag har äntligen lyckats få tag på en stallplats, i Särö. Det gör att jag kan spara 4 mil om dagen på restid till stallet 👍 På kvällen kommer de hem till sitt nya stall och allt är för tillfället frid o fröjd. Här har de fått komma ut i en liten grushage💪