Aprilshasthund

Ibland kan man känna att det är dags att lugna ner sig lite.

Igår morse ringde väckarklockan i ottan. Jag hade bestämt mig för att åka till Dyltabruk och träna hund.
När ringsignalen får mig att långsamt vakna till liv ställer jag mig frågan.
- Är detta roligt? Varför har jag bokat detta? Kan jag inte lugna ner mig lite någongång????
Då hade jag ju fått sova lite till.  Men men, det var bokat och bestämt så bara att pallra sig upp och åka de 30 milen för hundträningen. Bara det, 30 mil, för att träna hund, hur är man funtad?? Jag ställer mig faktiskt frågan själv ibland. Nåväl, resan dit går bra och vädret blir bara bättre och bättre. Väl framme är det strålande solsken och 6 plusgrader, ett riktigt drömväder, tom lite vind så att hundarna lättare finner fågel:-)

Och vilken dag det blev!!! Rush gjorde fantastiskt arbete ( det var bara hon som gick idag ). Sådana fågeltagningar att man nästan blir tårögd. Hittar den, spikar den, reser klockrent på kommando, även på avstånd och sätter sig direkt när visselpipan ljuder. Arbetar effektivt och söker av marken väl. En helt fantastik dag:-))
Jag är så himla glad och nöjd med min lilla tjej!

Och ja det var helt klart värt att åka 60 mil för att träna hund, trots utebliven sovmorgon.
Detta lever jag länge på i vintermörkret.

Sen har vi fyllt frysen med apportfågel för intensiv apportträning för att kunna starta på prov i höst.

I tisdags började hon dessutom att löpa, så nu skall hon få ta det lite lugnt ett tag.
( och jag med då väl ? )....