Aprilshasthund

Det blev då vår tur att komma in till veterinär Eva Axnér.

Först en del pappersabete och svara på en massa frågor.
Tilda undersöks och allt ser bra ut med henne.

Eva berättar att förra gången de skulle inseminera en tik, så visade det sig
att hon hade en vaginal förträngning och alltså inte gick att avla på!!
Tänk allt det arbete man har lagt ner och så faller det på en sådan sak.
Ett tips är att man kollar tiken innan man startar denna procedur.

Vidare berättar hon att det görs ca 50 inseminationer per år,
( görs bara i Uppsala )  och man säger att chansen att lyckas är ca 50 %.
Alltså inte så bra tycker jag.
Chansen ökar eller minskar beroende på tex hur tiken ser ut,
och hur spermierna ser ut efter upptining.

In rullas den stora frysboxen och Loch strån skall tinas upp.
Det behövs 4 strån och det finns 5.
Rörligheten skall ligga på 50% för att vara bra.
Våra ligger lite lägre, och vi använder då alla 5 strån för att öka på chansen lite.

Tilda är jätteduktig och sköter sig exemplariskt.
Man ger inget lugnande vilket jag trodde ,och det visar sig att det behövs inte alls.
Efteråt får Tilda stå med frambenen på golvet och hon har sin bakdel i mitt knä i 10 min.
Trodde att det var en gammal skröna, men bästa att göra som de säger.

Eva säger även att hon inte skall kissa på 2-3 timmar. Finns ingn forskning på att det spelar
någon roll, men dumt att chansa. Tilda sätter sig såklart och skall kissa det första hon gör
när vi kommit ut men jag får stoppat henne!!

Nu är det klart och kvar är bara att vänta.
Efter 24 dagar kan man göra ett ultraljud för att se om det blev några bebisar.
Själv blir jag ganska så "negvibb" när det är något man vill så gärna,
vågar inte ställa för stora förhoppningar för att inte bli för besviken.

Tar taxi till Centralen och tåget hem igen.
Känner att Tilda o jag har blivit lite bundisar efter denna resa som vi har gjort ihop.

  TACK SNÄLLA LISA OCH GÖRAN FÖR ATT NI GÖR DETTA MÖJLIGT FÖR MIG!!!